Vad hände den 8 november 1047
Sedan firas Läromedlets dag i Sverige. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk. För den engelska befolkningen som såg vikingarna landstiga måste det ha varit som att stå öga mot öga med domedagen. Nu kastade de sig över vikingarna. Det som återstod för att göra triumfen fullständig var att möta den man som bar Englands kungakrona — anglosaxaren Harald Godwinsson, som enligt alla rapporter gömde sig med sin armé bakom Londons tjocka murar.
Till sist omringades han och hans krigare och reste en sköldmur för att skydda sig. Vikingarna gav sig snart av inåt land under Haralds bestämda ledning. När Harald Hårdråde vaknade i gryningen den 25 september, nära den lilla byn Stamford Bridge, insåg han att Godwinssons armé hade marscherat i ilfart från London. Men rapporterna visade sig vara fel. Vikingarnas tid var över, liksom anglosaxarnas.
Under nästan år hade de nordiska krigarna gång på gång satt skräck i hela den kända världen. Snart stod 15 krigare samlade på stranden, ledda av den årige krigaren Harald Hårdråde, en erfaren kämpe som skulle gå till historien som den sista av de stora vikingakungarna. Den främste förebilden var Knut den store, som i början av talet hade regerat över såväl Norge som Danmark och England.
Stockholms blodbad blev slutet för Kalmarunionen - SO-rummet
Inget tycktes kunna stoppa honom från att bli kung av England, likt flera vikingar tidigare. På det sättet föll den siste mäktige vikingakonungen. 8 november är den e dagen på året i den gregorianska kalendern (e under skottår). Krigarkarriären förde honom till Konstantinopel , där han gjorde snabb karriär i väringagardet, den bysantinske kejsarens personliga vaktstyrka, som han till slut kom att leda.
Han kom i spetsen för vad som bör ha varit den största vikingaflotta som någonsin seglat över haven. Han var i sin tur ättling till just de skandinaver som på talet erövrat Frankrikes norra kusttrakter. Normandernas era var kommen och ett nytt England skulle skapas. Norrmannen Harald Hårdråde har gått till historien som den siste vikingakungen, en kraftfull symbolgestalt för slutfasen i en epok. Han beskrevs som en demon på slagfältet och sades kunna försätta sig i ett bärsärktillstånd som gav honom nästan övernaturliga krafter.
Segern blev fullständig och Harald kunde i triumf tåga in i staden York. Hade det inte varit för att hans män var så illa åtgångna av den hårda kampen mot Hårdrådes vikingar och utmattade av den långa marschen, hade striden kanske slutat annorlunda. Under nästan år hade de. Han såg sig själv som en ättling till en lång rad av stolta kämpar och från barnsben hade han uppfostrats till att föra deras krigiska arv vidare.
Bara tolv dagar senare ställdes de inför sin första utmaning, då grevarna Edwin och Morcar av York anföll med en tungt beväpnad armé. Han omringades av fiendesoldater som stack ihjäl honom med sina långa spjut. Det dröjde inte länge förrän han utsågs till kung av Norge och gjorde sig redo att kröna sin karriär med en rejäl erövring. Efter att ha njutit av segern i York i några dagar gav sig armén av på nytt. Han deltog i sin första strid vid 15 års ålder, och därefter liknar hans livsbana rätt mycket den hos en karaktär i en modern actionfilm — ett ständigt blodbad, mer eller mindre välkoreograferat.
När de två styrkorna den 14 oktober möttes vid kuststaden Hastings segrade mannen som kom att gå till historien som Vilhelm Erövraren. Snart stod 15 krigare samlade på stranden, ledda av den årige krigaren Harald Hårdråde, en erfaren kämpe som skulle gå till historien som den sista av de stora vikingakungarna. För den engelska befolkningen som såg vikingarna landstiga måste det ha varit som att stå öga mot öga med domedagen.
Harald Godwinsson samlade genast sin armé och marscherade iväg för att möta dem. Bara tre dagar efter slaget där Hårdråde spetsades, korsade en normandisk armé Engelska kanalen, under ledning av en äregirig furste vid namn Vilhelm. Det återstår 53 dagar av året. Harald Hårdråde manövrerade sina trupper skickligt, så att det engelska infanteriets angrepp bromsades upp och han själv kunde leda ett motangrepp som bröt igenom fiendens linjer.
I slaget vid Stamford Bridge den 25 september besegrades norrmännen av Harald Godwinsson och hans armé. De hade plundrat England , Irland och dagens Spanien och Italien ; vid flera tillfällen hade vikingakrigare till och med intagit och i grunden plundrat Paris. Hans mål var därmed inom räckhåll.
Det var den 8 september år och horisonten fylldes av seglen från mer än långskepp som närmade sig den engelska kusten. Hos ruserna i Gårdarike dagens Novgorod gjorde han sig snart känd som en fruktansvärd krigare. För Harald Hårdråde var historien något i högsta grad levande och något han måste leva upp till. När allt tycktes förlorat ska Harald ha gått in i sitt ökända transliknande bärsärktillstånd och började slita isär fienden med sina bara händer — tills han träffades av en pil i nacken.
Läromedlets dag är en temadag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. När han så småningom återvände till Norden var han redan rik och berömd.
Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad
Händelsen kom att få världshistoriska följder då de trötta och medfarna anglosaxarna direkt efter den dyrköpta segern var tvungna att hasta söderut för att konfrontera ännu en invasion under hertig Vilhelm av Normandie. Men när Harald Hårdråde föll drog han även segraren vid Stamford Bridge med sig i fallet. Harald organiserade snabbt ett desperat motstånd, men hans styrkor slogs tillbaka. Efter att ha förlorat mot danska vikingar i slaget vid Stiklestad år flydde den unge Harald österut, svårt sårad.
Aldrig mer skulle en stor flotta komma seglande från norr och sprida död och förskräckelse omkring sig.