Slutförvar av kärnkraft
Alla svenska kärnkraftverk placerades vid kusten för att få god tillgång till kylvatten. Någon seriös diskussion om fjärruppvärmning av Köpenhamn från Barsebäck är inte känd. Sveriges första större kommersiella reaktor, Oskarshamn 1, togs i drift vid Oskarshamns kärnkraftverk.
Slutförvaret för använt kärnbränsle
Avsikten med verket var att både kunna producera el och ha förmågan att ta fram klyvbart material för en tänkbar svensk atombomb , och uppfördes till stora kostnader under talet. Tre av de fyra Ringhalsreaktorerna är amerikanska, byggda av Westinghouse. I Forsmark drog man viss nytta av spillvärmen i kylvattnet genom att med detta värma vattnet i en havsvik, där man tidigare hade ett hägn för avel av utrotningshotade sälar.
Detta gjorde att verket under många år gick med en årlig förlust på cirka 5 miljoner kronor. Den togs i bruk och användes förutom forskning även för framställning av tekniskt användbara isotoper. Sedan sker elproduktion vid sex aktiva reaktorer, fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk tre reaktorer, F1, F2 och F3 , Oskarshamns kärnkraftverk en reaktor, O3 och Ringhals kärnkraftverk två reaktorer, R3 och R4.
De två reaktorerna i Barsebäck B1 och B2 stängdes respektive Två reaktorer i Oskarshamn, O1 och O2 stängdes respektive Två reaktorer i Ringhals R1 och R2 stängdes [ 1 ] respektive I Sverige har kärnkraft sedan talet genererat mellan 35 och 50 procent av landets elkraft. Riksdagen beslöt att i kärntekniklagen införa den så kallade tankeförbudsparagrafen , som ofta beskrivits som förbud mot kärnkraftsforskning.
Tanken på effektiv samtidig produktion av el och värme gav inspiration till den så kallade Närförläggningsutredningen , vars betänkande kom Någon ytterligare tillämpning av denna produktionsprincip kom dock aldrig till stånd, trots att Naturvårdsverket vid de olika tillståndsförhandlingar som fördes vid den svenska kärnkraftens utbyggnad påtalade dess fördelar, inte minst för att slippa befarade negativa effekter av att släppa ut 70 procent av fissionsprocessens energi i havet.
Min amerikanske vän var den som skrev rapporten om slutförvar. Kravet att använda naturligt uran som bränsle gjorde det nödvändigt att använda tungt vatten som moderator, vilket innebär en mer komplicerad anläggning. Reaktorn stängdes slutgiltigt i juni Den andra reaktorn i Sverige var R0 i Studsvik som startades Reaktorn var en så kallad nolleffektsreaktor som inte utvecklade någon termisk effekt, utan användes för studier av neutronfysik och kriticitet i olika härdkonfigurationer.
I oktober publicerade Centrala driftledningen CDL en prognos att Sverige skulle behöva 24 kärnkraftaggregat år Till år hade 19 lägen för kärnkraftverk valts, varav ingen i övre Norrland. I och med att Oskarshamn 1 färdigställdes minskade betydelsen av Ågesta och Vattenfall beslöt sommaren att lägga ner driften den 1 juli Den stora prisökningen på olja i samband med oljekrisen hösten innebar en betydande ökning av intäkterna från Ågestaverket, och det förekom förslag om att ompröva det redan fattade nedläggningsbeslutet.
Kärnkraft i Sverige har producerats sedan början av talet vid som mest tolv kärnreaktorer. De utredningar som kraftproducenterna presenterade pekade på dålig ekonomi i sådana alternativ för de senare förläggningarna i Barsebäck och Forsmark. Regeringens beslut möjliggör att processen med ett slutförvar för det använda kärnbränslet kan fortsätta. Reaktorn stängdes slutgiltigt Den tredje reaktorn i Sverige var den så kallade R2-reaktorn i Studsvik.
Han kom fram till att Oskarshamn var aningen bättre, men att. Sveriges andra kärnkraftverk R4 var Marvikenverket , som byggdes vid Marviken nära Norrköping. Året därpå arrangerades en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige. En bidragande orsak till byggandet av R1 var att kunna bedriva forskning och utföra experiment som ansågs nödvändiga för ett svenskt kärnvapenprogram.
Tillsammans tar vi hand om framtiden
Alla reaktorer i dessa fyra verk utom Ringhals 2—4 är av svensk konstruktion utvecklade av Asea Atom. Vi som stödjer svensk kärnkraft. Bygget präglades av beslutsvånda och tekniska problem, och kärnkraftverket kom aldrig att tas i bruk bland annat eftersom Sverige år ratificerade icke-spridningsavtalet vilket slutgiltigt stängde planer på svenska kärnvapen. Sveriges första kärnkraftverk R3 där ändamålet inte bara var forskning eller utbildning var Ågestaverket — ett kraftvärmeverk som från fram till levererade el 10 MW och samtidigt försörjde Farsta med fjärrvärme 55 MW.
Verket drevs som ett testverk för utprovningen av kärnkraft, där värmen och strömmen köptes av Stockholms kommun "till oljepriser". De vinnande alternativen Linje 1 och Linje 2, som på framsidan hade samma text, fick tillsammans ca 60 procent av rösterna, vilket innebar att två verk under uppförande skulle byggas färdigt samt tillsammans med fyra färdigbyggda verk skulle laddas med kärnbränsle och startas. Kärnkraften skulle därefter "avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd" och "ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.
Kravet att kunna producera klyvbart material plutonium från naturligt uran komplicerade konstruktionen genom att till exempel kräva anordningar för bränslebyte under drift, samtidigt som drift med naturligt uran minskade möjlig effekt jämfört med isotopanrikat uran. I beslutet enligt miljöbalken lämnas ärendet åter till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt som ska avsluta tillståndsprocessen och meddela tillstånd och närmare villkor för verksamheten.
När uranmarknaden blev friare med större möjligheter att köpa isotopanrikat uran fanns inte heller behovet av att kunna producera elkraft från inhemskt naturligt uran med tungvattenteknik. Den första reaktorn i Sverige var Reaktor 1 R1 som startades juli R1 låg insprängt i berget, 27 meter [ 3 ] under KTH -området i Stockholm och användes för forskning och utbildning av ingenjörer. År skedde Harrisburgolyckan i kärnkraftverket på Three Mile Island i Pennsylvania , vilket påverkade inställningen till kärnkraft i Sverige.
Vid beslut om avveckling måste denna andel ersättas med andra energikällor.