Var förekommer stigmatisering
Historiskt sett har personer med psykisk sjukdom och psykisk ohälsa kallats för skadliga termer som "psykotisk", "störd", "galen" eller "vansinnig". Människor är då snabba att döma och betrakta stereotyper som fakta, vilket är anledningen till att psykiska problem ofta avfärdas eller ignoreras. Ett exempel på stereotyper och fördomar skulle kunna vara stereotypen att psykiskt sjuka människor är farliga, inkompetenta, har skulden för sin sjukdom och är oförutsägbara.
Några kategorier av stigmatisering är offentlig, institutionell och självstigmatisering, även om detta inte är en fullständig lista. Självstigma är när personer med psykisk sjukdom har negativa tankar och attityder till sig själva på grund av sin psykiska sjukdom. Dessutom finns det bland andra grupper i det afroamerikanska samhället en allmän misstro mot det psykiatriska sjukvårdssystemet, vilket kan hindra människor från att söka formell psykiatrisk behandling.
Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa
Det handlar bland annat om nationella sociala marknadsföringskampanjer och små grupper i lokalsamhället. Begreppet stigma avser i allmänhet negativa attityder till något eller någon. Det kan allvarligt påverka människors välbefinnande, förändra hur de ser på sig själva och hela deras självbild och leda till självstigmatisering av deras psykiska ohälsa. Därför kan människor i dessa kulturer uppleva ett mer betydande hinder för att söka mentalvårdstjänster.
Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem. Även om dessa program finns på plats finns det ännu inte några uppgifter om hur effektiva de är. Stigmatisering innebär att medlemmar av sociala kategorier - om vilka andra har negativa uppfattningar eller stereotyper - diskrimineras för sin egenskap av andra medlemmar i samhället. Det har visat sig att motvilliga uppfattningar om behandlingens effektivitet och mentalvårdstjänster i början av behandlingen påverkar beteendet vid behandling av psykisk ohälsa.
Diskriminering kan ofta uppstå på grund av stigmatiseringen av psykisk sjukdom, vilket kan ha mycket skadliga effekter. Detta exempel skulle falla under allmänt stigma, en mer allmän uppfattning. När man tittar på psykisk ohälsa innebär stigmatisering av psykisk ohälsa vanligtvis att en person med psykiska utmaningar misskrediteras, ignoreras eller reduceras från en hel person till en stereotyp. Allmänhetens stigmatisering av egentlig depression har minskat under de senaste tjugotvå åren.
Institutionell stigmatisering innebär att stora institutioner har en policy och agerar på ett sätt som antingen avsiktligt eller oavsiktligt påverkar personer med psykiska sjukdomar negativt. På samhällsnivå är allmänhetens attityder och beteenden gentemot psykisk sjukdom betydande hinder. Det strider mot vissa kulturella värderingar som starka familjeband, känslomässig återhållsamhet och undvikande av skam.
Stigmatisering vid psykisk ohälsa
Pågående forskning tyder på att de som bor i länder med högre grad av hjälpsökande, behandlingsutnyttjande, bättre tillgång till information om hantering av psykisk ohälsa och mindre stigmatiserande attityder tenderar att ha lägre grad av självstigmatisering och upplevd diskriminering. Även om det har skett vissa förbättringar i utbildningen om psykisk ohälsa finns stigmatiseringen av psykisk ohälsa kvar än idag.
Intressant nog har det också skett en ökning av allmänhetens acceptans av biomedicinska orsaker till psykiska sjukdomar. Stigmatiseringen av allvarliga psykiska sjukdomar kan vara ett stort problem, särskilt inom vissa rasgrupper och etniska grupper. Även på global nivå finns stigmatiserande attityder fortfarande kvar. Stigmatisering innebär att en grupp, som anses avvika från normerna och betraktas som mindre värda i samhället, pekas ut och förknippas med negativa stereotyper.
Stigmatisering av psykisk hälsa innebär negativa attityder och känslor gentemot personer med psykiska problem. Ett exempel på självstigma kan vara att personer med psykisk sjukdom känner att de inte är kapabla eller att de bär skulden för sin psykiska sjukdom. Tillsammans med svårigheten att få tillgång till psykiskt stöd och rädslan för negativa konsekvenser är stigmatiserande negativa föreställningar ett av de största hindren för att söka hjälp för känslomässiga eller psykiska problem.
Begreppet är uppbyggt av tre relaterade komponenter; kunskaper, attityder och beteenden.
Enligt en studie har det nyligen skett betydande förändringar i allmänhetens stigmatisering av psykisk sjukdom. Arbete kan vara positivt för den psykiska hälsan; det kan ge en försörjning, en känsla av självförtroende, en möjlighet till positiva relationer och flera andra fördelar. Det finns många olika typer av stigmatisering av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa kan hindra människor från att söka behandling för psykisk ohälsa och kan påverka människor negativt i deras sociala liv, arbetsliv och privatliv.
Stigmatisering av psykisk ohälsa kan påverka personer med psykisk ohälsa under alla skeden av deras resa mot psykisk ohälsa, oavsett om det är när de genomgår behandling, börjar läka eller återhämtar sig. I det här fallet kan yttre faktorer, som hur människor med psykiska sjukdomar framställs i media, påverka denna uppfattning. By: Lujayn Mostafa. I Storbritannien riktar sig anti-stigma-programmen till olika grupper och verkar på flera nivåer för att stödja människors psykiska hälsa.
Diskriminering, stereotyper och fördomar är också ord som ofta förknippas med stigma, eftersom mycket av stigmat är rotat i dessa begrepp. Ett exempel är vissa asiatiska kulturer, där man ser ner på att personer med psykisk ohälsa söker professionell hjälp. Stigmatisering beror i allmänhet på brist på utbildning eller förståelse. Stigmatisering av psykisk ohälsa utgör ett hinder för diagnostisering och behandling av psykiska sjukdomar.
På grund av att stigmatiseringen av psykisk ohälsa har uppmärksammats på senare tid har många länder, som Kanada, Nya Zeeland, Danmark och Storbritannien, utvecklat folkhälsoprogram för att hantera psykisk ohälsa. Den allmänna stigmatiseringen av andra psykiska sjukdomar, som schizofreni eller alkoholberoende, har dock inte förändrats. Med tiden har människor blivit mer benägna att acceptera att ett genetiskt eller biokemiskt problem kan orsaka psykiska sjukdomar.
Stigmatisering av psykisk ohälsa hindrar i genomsnitt fyrtio procent av personer med ångest eller depression från att söka medicinsk hjälp, enligt statistik om psykisk ohälsa. På institutionsnivå kan lagstiftning, finansiering och tillgången till tjänster för psykisk hälsa utgöra betydande hinder för psykiskt sjuka personer.