Vad styr utvecklingen i omsorgens historia
Projektet belyser flera aktörers perspektiv och utgår från äldre som är beroende av välfärdsamhällets utbud av omsorg, personal anställd på olika nivåer i äldreomsorgen samt högre politiker och tjänstemän. Ett exempel är lagen som reglerar jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden SFS Ytterligare en lag som kan åberopas i detta sammanhang är lagen mot diskriminering SFS Förutom lagar styrs äldreomsorgen av olika professionella och vardagliga diskurser gällande etik och god omsorg.
Det finns tecken på att den politiska styrningen över äldreomsorgen ökat under senare tid genom exempelvis tillkomsten av en nationell handlingsplan för äldrepolitiken Prop.
Vård och omsorg i ett historiskt perspektiv
Genom att analysera frågor om makt och inflytande kommer slutsatser att kunna dras om var makten är belägen i förhållandet mellan politiker, tjänstemän och den enskilde. Hur ser den politiska styrningen ut? Rätten till lika behandling och vår syn på vad välfärd ska innehålla, kan i sin nuvarande nationella utformning komma att utmanas av politisk styrning och globala influenser. Projektet förväntas bidra till: i ökad kunskap om villkoren för olika aktörer i äldreomsorgen vad gäller makt och inflytande, ii en teoretisk och empirisk utveckling av makt och inflytande, vilket omfattar såväl politiker och tjänstemän som omsorgsgivare och omsorgstagare tolkat i termer av formella rättigheter, skyldigheter och ansvar, iii en vidareutveckling av den metod som Andersson a har arbetat med i sin avhandling för att synliggöra och studera icke avsedda processer som uppstår till följd av dessa förhandlingar.
Makt och inflytande har kommit att få en alltmer komplex betydelse i en föränderlig äldreomsorg där centrala begrepp som kön, etnicitet och jämställdhet måste problematiseras. Vad händer när viktiga mål som jämställdhet, rättvis och god omsorg omsätts från politiska direktiv till praktiskt utfört arbete? I detta projekt är det makt och inflytande i svensk äldreomsorg som står i förgrunden. En politisk styrning av en verksamhet behöver inte betyda att målen för verksamheten uppfylls.
Tillgången på arbete och individernas försörjningsförmåga var från talet till början av talet ett återkommande tema i fackdiskussionen, och statligt ingripande och styrning blev tydligare. Samtidigt som den äldre vårdtagarens inflytande utgör ett prioriterat mål inom äldreomsorgen finns det andra lagar som kan bidra till att begränsa den äldre vårdtagarens möjligheter att påverka sin vårdsituation. Specifika mål och syftet med projektet Syftet med projektet är att studera makt och inflytande i en av välfärdsstatens praktiker, äldreomsorgen.
socialhjälpsstaten (Nilsson, ) under talets första decennier. Hur har styrningen utvecklats över tid? Makt och inflytande i äldreomsorgen: Strukturella villkor och individuella uttryck I en muntlig fråga i riksdagen undrade en riksdagsledamot hur statsrådet för vård- och äldreomsorg avsåg att agera för att förhindra rasism och diskriminering inom äldreomsorgen. Den socialmedicinska utvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i omsorgsmötet mellan personal och äldre, i vilket ömsesidighet, närhet och frivillighet är ideala principer, aktualiserar hemmets privata arena en rad dilemman som kräver en närmare betraktelse.
I SOU Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet, sätts fokus på en av välfärdssystemets paradoxer. Bakgrunden till frågan gällde en undersökning om vårdgivarnas hanterande av önskemål från vårdtagare och deras anhöriga om att inte behöva bli behandlade av personer med invandrarbakgrund. Utvecklingen låg i linje med den liberala politiken av den s.k. Vi blir sjuka, skadar oss eller blir helt enkelt gamla och sköra.
Bland de styrdokument som riktar sig mot äldreomsorgen återfinns regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken. Det sägs bl. Forskningsprojekt Makt och inflytande har en framträdande roll inom svensk äldreomsorg. Går det att finna goda lösningar på dessa typer av etiskt svåra dilemman som finns i hemtjänstens organisation? Dessa slutsatser är viktiga utifrån ett demokratiperspektiv eftersom de bidrar till att problematisera frågor om öppenhet, insyn och ansvarsutkrävande inom ett av välfärdsstatens allra viktigaste verksamhetsområden.
Jämställdhetspolitiken har genom kraven på jämställdhetsplaner präglat förutsättningarna för ett omsorgsmöte Johansson Liknande planer finns också för att ge förutsättningar för etnisk mångfald. Ska exempelvis en hjälpberoende äldre person — oberoende av vad lagen säger — ges möjlighet att själv bestämma vem som kommer hem för att utföra en insats? Äldreomsorgen är en arena för såväl politisk styrning med politiska ambitioner som lokal administration och resursfördelning.
Genom att belysa frågor kring makt och inflytande i svensk äldreomsorg kommer slutsatser att kunna dras kring var makten egentligen är belägen i förhållandet mellan politiker, tjänstemän och den enskilde.
Makt och inflytande i äldreomsorgen: Strukturella villkor och individuella utryck
Frågan är emellertid hur dylika målkonflikter hanteras i politiska styrdokument. Övergripande frågeställningar för projektet är: 1 Hur ser den politiska styrningen ut av äldreomsorgen med avseende på exempelvis olika aktörers rättigheter? Hos politiker, lagstiftare, forskare, utbildare och personal inom omsorgssektorn finns en otvetydig konsensus om att äldreomsorgen bör tillgodose den enskildes behov av hjälp.
I planen utgör ett av målen att de äldre skall ha inflytande i samhället och över sin vardag. Vi vill belysa både strukturella villkor och de individuella uttryck som makt och inflytande tar sig. Viktiga frågor som belyses är: Hur ser den politiska styrningen ut? Vad händer när politisk ambition möter lokal administration och praktiskt vardagsarbete? Genom historien har samhället sökt olika vägar för att möta människornas behov av hjälp i utsatta situationer.
Frågan är dock vilka behov som anses legitima och i vilken utsträckning dessa önskemål kan anses vara behov eller bedömas som inopportuna. Skriftväxlingen i riksdagen visar på hur politiska beslut kan bidra till att skapa motstridiga mål inom ett politikområde. Det kan mycket väl vara så att politiken i praktiken utformas i mötet mellan vårdtagaren och vårdgivaren. Förr eller senare hamnar de flesta av oss i en situation när vi behöver vård och omsorg.
En sådan föränderlig social verksamhet med ett flertal aktörer på olika nivåer inblandade, gör det nödvändigt att beakta frågor som rör politisk styrning och ansvar för de äldres behov, men också individens rättigheter och skyldigheter att delta i utformning av tjänsteinnehåll och utförande. Att lagstiftningsvägen försöka skapa ett mer jämlikt, jämställt och mångfaldigt samhälle kan dock komma att stå i motsättning till sådant som är centralt för individuella rättigheter och valfrihet, något som kommit att framstå som en självklarhet i det senmoderna samhället.
Omsorgsmötet kan därmed ses som en yttersta utpost för samhällets demokratiska kontroll. Spänningar mellan politisk ambition, rättigheter, skyldigheter samt var ansvaret ligger och hur ansvar utövas bildar grunden för en fördjupad analys av makt och inflytande. Projektet belyser olika aktörers perspektiv och utgår från äldre som är beroende av omsorg, personal samt beslutsfattare så som högre politiker och tjänstemän.