De fyra fredslagarna som började gälla för hela sverige
Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Under sitt första regeringsår försökte Gustav III att stärka kungamakten och samtidigt få de båda politiska partierna att komma överens och istället börja samarbeta under hans ledning. Landet var därför tvunget att byggas upp även finansiellt ekonomiskt. Frihetstiden karaktäriseras av ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men också av politisk instabilitet.
fyra stånden. Efter Karl XII:s död 30 november och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden Kung Gustav Vasa sammankallade ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Perioden mellan ibland räknas från och fram till Gustav III:s maktövertagande brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.
Folket ville ha förändring. Under Karl XII:s envälde — sammanträdde riksdagen knappast alls. Under den senare hälften av stormaktstiden , då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut.
Från ting och stämmor till dagens riksdag
Endast adelsmän hade rätt att äga slott och herrgårdar. När sedan Polen delades i augusti och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet dåtidens regering fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen. Det handlar om makt, våld och rasism. För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera samla ihop och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser.
I samband med att Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan , passade riksdagen på att minska kungamakten.
Frihetstiden (1719–1772)
Mösspartiet opponerade sig dock mot all inblandning av kungen. Läget i riksdagen var lynnigt och korruptionen utbredd. Här avporträtterad av Alexander Roslin, Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. I och med det återupprättades det kungliga enväldet så att kungen återigen bestämde det mesta själv. Litteratur: Den svenska historien Bonnier lexikon , del 9 — Hattar och mössor. Målning gjord av Alexander Roslin, Genom stora delar av den svenska historien , från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar.
Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid års riksdag. Ostindiska kompaniet , Bonniers, Göran Behre m. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen. Naturvetaren Carl von Linné är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna. Under frihetstiden — hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet. Frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp som satte punkt för frihetstiden.
I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Adel Överst stod adeln, ”Höglovliga ridderskapet och adeln”, som det hette officiellt. Var och en av dem höll sina sammanträden i en egen lokal under en egen talman. De hade företräde till officerstjänsterna och ensamrätt till alla högre ämbeten.
Under frihetstiden fick Sverige sina två första politiska partier — hattarna och mössorna. Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig Krigen på talet och i början av talet hade ruinerat Sverige. Bönderna, som utgjorde merparten av Sveriges befolkning , hade fortfarande väldigt lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.
Makten skulle i fortsättningen istället ligga hos rådet regeringen och riksdagen. Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. Bilden visar den förmögne köpmannen och brukspatronen John Jennings tillsammans med sin bror och svägerska. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné , skickades under talet ut på upptäcktsresor inom landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av. Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under år. Många känner till den transatlantiska slavhandeln och slaveriet, men få vet att Sverige var en del av det. Liksom tidigare var adeln under frihetstiden den härskande samhällsgruppen, och adelsmännen hade det största inflytandet i riksdagen.
Riksdagen bestod sedan medeltiden och kom att bestå långt in på talet av fyra huvudgrupper som befolkningen var indelad i - de s.k.