Är elitidrott bra
Långvariga och mer ihållande symtom, till exempel nedstämdhet, ångest, trötthet, signalerar ofta någon form av obalans i elitidrottarens livssituation. Psykiskt mående och prestation går hand i hand och för en långsiktig och hållbar elitidrottskarriär är båda delarna centrala och ofta sammanflätade. Normalitetsgränserna i elitorienterade miljöer, där idrottaren upprepat möter en hög andel stressorer och utsätter sig för belastande situationer, blir ofta än mer diffusa.
Psykologisk hälsa är bland annat relaterat till psykologisk flexibilitet, att kunna tolerera och acceptera inre tankar och olika känslotillstånd, att veta vad man vill fylla livet med och att de egna beteendena också håller den riktningen. Effortless Solutions. I denna artikel försöker vi sammanfatta viktig grundläggande kunskap inom området, för dig som jobbar med eller kommer i kontakt med elitidrottare. I sammanhanget är höga nivåer av stress- och ångestsymtom normala eftersom de speglar adekvata reaktioner när idrottaren går utanför sin egen bekvämlighetszon i sin strävan efter idrottsutveckling och framgång.
Den ökade kunskapen som senare års forskning bidragit med, kring både risk- och skyddsfaktorer för elitidrottares psykiska hälsa och prestation, ökar också möjligheterna för elitidrottare att få tillgång till anpassade stödinsatser för de unika behov och den livssituation de lever i. Forskning ökar nu kring förebyggande åtgärder och tidiga insatser för att öka idrottares välbefinnande Att ha en god så kallad hälsolitteracitet innebär att en person har kunskap och förmåga att inhämta, förstå, utvärdera och använda sig av hälsoinformation Mental hälsolitteracitet MHL är en vidareutveckling och lägger fokus på kunskap om förebyggande strategier för psykisk ohälsa, förmågan att känna igen varningssignaler, kunskap om alternativ för att söka hjälp och färdigheter för att stödja andra som utvecklar ett psykiatriskt behandlingskrävande tillstånd.
Det är vanligt att elitidrottare upplever stressrelaterade obehagskänslor och andra symtom vid utmanande idrottssituationer. I bedömningsverktyget DSM-5 framgår att gränsdragningen mellan normala reaktioner och psykiatrisk problematik ska göras med omsorg 5. Offer Ends Soon. Psykisk ohälsa är också ett diffust begrepp och innefattar allt mående som en person betecknar som obehagligt eller oönskat. Att självvalt ställa sig inför exempelvis ett viktigt mästerskap innebär att elitidrottaren försätter sig i en situation som är extrem i förhållande till livets vanliga utmaningar.
Om idrottaren efter träningsperioden får adekvat återhämtning så återgår sinnesstämningen också vanligtvis till normala nivåer. Trots att symtomen vanligtvis upplevs som obehagliga är de inte farliga.
Min läslista
Sympatiska nervsystemet Symtom vid utmanande tävlingssituationer är en följd av överaktivitet i det sympatiska nervsystemet, vårt överlevnadssystem, kombinerat med tanketeman kopplat till hotupplevelse. Psykisk hälsa och ohälsa bland elitidrottare är en fråga som fått alltmer uppmärksamhet, inte minst i media. Att ha låga nivåer av MHL är relaterat till en mindre benägenhet att söka hjälp för psykisk ohälsa Frågor som idrottaren kan behöva ställa till sig själv är: Vad behöver jag lära mig hantera och vad innebär livet som elitidrottare?
Oftast innebär begreppet psykisk ohälsa att idrottaren är psykiskt frisk men mår dåligt. Symtomen associeras ofta till specifika händelser i elitidrottslivet, exempelvis skador, karriärövergångar, relationsproblem eller missnöje med sin situation under elitidrottskarriären. Är det viktigt för mig att utsätta mig för det här och hur kan jag i så fall träna upp mina färdigheter att hantera det på ett hållbart sätt?
Gränsdragningen mellan psykisk ohälsa och normala reaktioner i prestationsorienterade sammanhang är komplex. Soft & Supportive Bras Designed By Women For Women. Medicinska åtgärder hjälper däremot inte idrottaren att hantera grundorsaken om den handlar om händelser i elitidrottslivet. Att hjälpa idrottaren med funktionell beteendeförändring och främja elitidrottens psykosociala resurser är ofta mer långsiktigt hållbart än att medicinera olika uppkomna symtom.
Symtom som utgör tecken på psykiatriska syndrom ska samtidigt inte heller negligeras. | 92 comments on LinkedIn. Medicinsk behandling kan behövas i allvarligare fall och vid akuta behov. Att avgöra vad som är vad kan vara utmanande och kräver att stödresurser runt elitidrottare både har lämplig utbildning och erfarenhet av elitidrottsmiljön. Idag förordar också de flesta stora internationella idrottsorganisationerna, exempelvis Internationella Olympiska Kommittén 6 , att det ska finnas stöd runt elitidrottare även för den psykiska hälsan.
Här lönar sig elitsatsning i tidig ålder
Interventioner som inriktas mot MHL omfattar vanligen flera nivåer, exempelvis tränare, föräldrar och ungdomar Beautiful Style. WHO:s definition används ofta som utgångspunkt även inom idrottsrelaterad forskning och pekar på att en persons funktionalitet och förmåga att hantera olika naturliga påfrestningar i sitt liv är centrala för den psykiska hälsan. Läs också Elitens osynliga ohälsa. Studier, publicerade under senare år, vilka främst genomförts med självskattningsformulär, visar att de vanligast förekommande symtomen som rapporteras bland elitidrottare är depressions- och ångestsymtom 7.
Det är också känt sedan länge att exempelvis tunga träningsperioder som idrottare utsätter sig för kan vara förknippade med en sänkt sinnesstämning. Känn er fria att ställa frågor! På så sätt kan dessa symtom utgöra en ganska sund varningssignal att idrottaren behöver stanna upp, reflektera över sin situation, öka olika hälsorelaterade beteenden och kanske söka stöd eller behandling i olika former.
Stock Up On Your Fave Soma® Bras For $35 Each When You Buy 2 Or More! Det finns idag ett ökat intresse från idrotten att fördjupa sin kunskap kring psykisk hälsa, samtidigt tycker många att det är ett svårt ämne att få grepp om.
Naturliga, tillfälliga och adekvata reaktioner på utmaningar inom elitmiljöer ska inte klassas som psykisk ohälsa. Jag ska prata om hur man ser till att hålla säljet upp även under lågkonjuktur. Studier inom vården visar också att medicinska åtgärder ibland överanvänds vid psykiatrisk problematik även där psykologisk behandling rekommenderas i första hand 9. Under senare år har också många studier gjorts inom området vilket gjort att kunskapen om både risk- och skyddsfaktorer för elitidrottares psykiska hälsa och prestation ökat.
Psykisk hälsa är ett brett paraplybegrepp som sträcker sig över dagliga variationer i sinnesstämning, normala och naturliga reaktioner på elitidrottslivets belastningar och även allvarlig psykiatrisk problematik 2, 3. Det är också känt att det kan finnas stigma kring psykisk ohälsa i elitorienterade miljöer och att idrottare kan tveka att söka hjälp. Idag finns det ett stort utbud av evidensbaserade psykologiska behandlingar som ofta rekommenderas som förstahandsval, exempelvis vid mild till medelsvår depressions- och ångestproblematik, och som även är tillämpbara på elitidrottare 8.