Hur påverkar mikroplaster fiskar
Negativa effekter från plastföroreningar har upptäckts i de flesta artgrupper. WWF arbetar framför allt för att stoppa problemet redan vid källan — vi vill inte att plasten överhuvudtaget ska komma ut i naturen och våra hav. Bara 9 procent av allt plastskräp återvinns globalt. Genom att utveckla ett rättsligt bindande globalt plastavtal banar våra världsledare vägen för en renare och bättre framtid för både människan och planeten, WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
Bli planetfadder. Höga halter av små partiklar av plaster - mikroplaster - har påträffats i havet och de har även hittats i fisk, ostron och musslor. Stoppa plastföroreningarna! Det visar en WWF-rapport som sammanfattat drygt forskningsstudier på området och är en av de mest omfattande hittills. Din hjälp behövs — bli Planetfadder och gör skillnad redan idag. Avtalet ska göra det möjligt att sätta globala regler och skyldigheter som innebär att både nationer och företag hålls ansvariga för att stoppa plastföroreningar.
Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter, tillverkat som mikroplast eller rester från slitage eller nedbrytning av plast.
Mikroplast som koralldjuren får i sig minskar motståndskraften. Inte heller tycks intag av mikroplaster påverka kvaliteten på kommersiella fiskprodukter. Nu gäller det att skriva texten som länderna ska besluta om för att få avtalet godkänt. Där andra hot som överfiske, global uppvärmning, övergödning eller sjöfart överlappar med plastskräp, förstärks de negativa effekterna. Ett annat problem är de så kallade spöknäten, alltså tappade fiskenät som driver runt som dödsfällor och fortsätter fiska mängder med fiskar och andra djur.
När plastskräp fastnar i dem minskar deras chans ytterligare att överleva. Stora tack till alla er 2,2 miljoner människor har skrivit under vår namninsamling och bidragit till den här viktiga segern! Plastproduktionen förväntas fördubblas till och konsumtionen öka från miljoner till miljoner ton. De kan minska arternas förmåga att föröka sig och därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem som korallrev och mangrove.
WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast i naturen och få en procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast För att klara utmaningen med plastskräp på land och i haven krävs långsiktigt arbete, samarbete mellan olika organisationer, företag, regioner och länder. FNs medlemsländer har beslutat att införa ett globalt rättsligt bindande plastavtal för att stoppa de stora utsläppen av plast. Situationen eskalerar.
Många av havens djur äter och skadas av plast i olika former såsom plastpåsar, de stryps av plastband och pyttesmå plastbitar lagras i deras kroppar — något som i förlängningen även kan drabba oss människor. WWF har jobbat intensivt för det globala plastavtalet under fyra år. Över arter har påverkats negativt liksom hela marina ekosystem som redan är under hård press. Om regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans nu kan plastkrisen fortfarande begränsas.
Den mesta hamnar på havsbotten, resten deponeras på stränder eller i det öppna havet. Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, så kallad jungfrulig plast. Forskarna uppskattar att upp till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast. Plastföroreningarna är ett av de mest slående exemplen av vilken skada vi människor har orsakat vår planet.
Plastskräp orsakar inre och yttre skador, dödsfall, minskat födointag, försämrat immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer. Vi jobbar direkt mot politiker i Sverige och internationellt inom till exempel EU och FN och ger förslag på lösningar och effektiva åtgärder. Det växande plastberget är ett globalt problem som inte ett land enskilt kan lösa utan kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar.
Forskarna uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast. Läs WWFs pressmeddelande om plastavtalet. Från våra lokala kustområden till det avlägsna Arktis, har plastdumpningen förorenat våra hav, skadat och dödat vilda djur.
Ny studie om mikroplasts påverkan på fisk
Den direkta biologiska effekten av mikroplaster som tagits upp via födan visade sig vara försumbar, eftersom inga negativa effekter observerades hos fiskens tarmfysiologi. Utsläppen av plast till haven beräknas fyrdubblas till och mängden mikroplast öka faldigt vid nästa sekelskifte. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Mikroplast. Farorna för det marina livet är enorma. I dag känner vi inte till några hälsorisker på grund av de mikroplaster som hittats i mat och dricksvatten. Plasten i haven är ett stort och växande problem.
Så mycket mikroplast får vi i oss – som att äta ett kreditkort i veckan
Plastpresenningar eller fiskeredskap stannar ofta kvar på revet i årtionden och skadar korallerna. Plastutsläppen till haven beräknas fyrdubblas till år Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis havsis riskerar att överskrida farliga gränsvärden för mikroplaster. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av avverkning och markomvandling, är också hårt utsatta av plast som täcker rötterna.