Skapande förskola matematik
Jag anser att skapande aktiviteter i förskolan kan skapa givande situationer där barns matematiska kunskaper kan utvecklas och tvärtom – matematik kan stimulera barns skapande förmåga. I förskolans pedagogiska uppdrag ingår att ge varje barn de bästa förutsättningarna att lära matematik och utveckla matematikfärdigheter som är grundläggande både för fortsatt matematiklärande och för barnets möjligheter att förstå och hantera sin omvärld här och nu.
Skapande förskola – matematik är full av kreativa och praktiska aktiviteter som stimulerar till matematiska reflektioner i den dagliga verksamheten i förskolan. Maj är 5 år och tycker om att sitta och prata med sin förskollärare om vad hon gör på veckosluten. Men jag kan räkna ett, två, tre, fyra, fem! Om vi ser matematikundervisning i förskolan som ett arbete i riktning mot att stödja barn att se världen i ljuset av matematik innebär det att hjälpa dem att uppmärksamma matematiska dimensioner.
Choklad tycker Maj bäst om. Frågan är dock i vilken utsträckning till exempel dukningen görs till ett matematiskt problem, det vill säga går utöver att dela ett-till-ett och istället kräver ett resonemang om hur olika tal och antal förhåller sig till varandra. Maj i exemplet ovan behöver stöd att uppfatta tal som sammansatta delar, som man kan laborera med just för att delarna och helheten har en relation till varandra att dela tio i två lika stora delar ger fem i varje hög, men om kusinen hade fått fyra chokladbitar, då hade Maj i sin tur fått sex bitar.
I den konkreta situationen som uppstod under lördagen löste hon antagligen problemet genom att dela en till mig, en till dig, en till mig … Tillvägagångssättet löser visserligen delningsproblemet, men det öppnar inte upp för att se talrelationer på ett sätt som är grundläggande för att laborera med tal och räkneuppgifter. Nu pratar de om lördagsgodis och favoritsorter. Boken innehåller en mängd förslag på hur vi på ett medvetet sätt kan kombinera lek och lärande, utan att det sker på bekostnad av den fria leken.
Kanske blir matematikundervisningen mest synlig i problemlösningssituationer. Vi ger dem ord och uttryck som är användbara i lek och samspel och vars innebörder har en generell betydelse, men också en specifikt matematisk. Att barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder och mönster säger väldigt lite om vilket matematikinnehåll barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om.
Men på frågan hur talet fem relaterar till talet tio, eller mer vardagligt sagt om fem tas från tio, kan hon inte se hur räkneord betecknar ett samlat antal chokladbitar. Till exempel är ett kojbygge en vardaglig konstruktionslek, men i byggandet finns också dimensioner av matematik, som när de urskiljs av barnet gör att det blir möjligt att bygga kojan ännu bättre och lämplig för den aktuella leken. I detta arbete behöver förskolläraren kunskaper, färdigheter och förmåga att iscensätta, utvärdera och utveckla lärandet.
Vad innebär det att utveckla förståelse för grundläggande egenskaper för mängder respektive mönster? Vilka mängder och vilka mönster? Matematikkunnandet blir då mer än en procedur — det blir problemlösning som gynnar förståelse. De flesta förskolebarn kan ramsräkna, vissa riktigt långt och en del både fram- och baklänges. Att ge barn stöd att se världen i ljuset av matematik förutsätter verkliga situationer och utmaningar som engagerar, där det blir viktigt och till och med nödvändigt att relatera kojans höjd till dem som ska leka i kojan och resonera om hur långa brädor och hur stora filtar som behövs.
Upptäcker man att vissa delar upprepas i ett mönster öppnar sig också möjligheten att förutsäga hur mönstret kommer att fortsätta, i det oändliga! Frågan är provocerande, särskilt för den som sett yngre barn sortera, ordna och organisera för att utveckla en lek eller spela ett spel tillsammans med andra barn. Ordet matematisera kommer från Hans Freudenthal som beskrev matematikundervisning i termer av att ge barn stöd att se världen i ljuset av matematik.
Inte för att förskollärare tillhandahåller rätt svar eller lotsar barnet åt rätt håll, utan för att ett problem behöver studeras noggrant och undersökas för att barn och förskollärare ska komma underfund med hur saker och ting hänger ihop och hur man ska göra för att lösa problemet. Men min kusin kom så jag fick dela med mig. Men när barn inte utvecklar färdigheterna i spontana sammanhang blir det desto tydligare hur viktig tidig matematikundervisning är.
Båda dessa ytterligheter är problematiska ur ett utbildningsperspektiv eftersom det förväntas att undervisning i matematik ska genomföras i förskolan och förskollärares föreställningar om barn och barns lärande har direkta konsekvenser för vilka förutsättningar barn ges att uttrycka och utveckla sina kunskaper och färdigheter. För att integrera matematik med skapande aktiviteter.
skapande förskola matematik1
Maj i exemplet ovan vet att räkneord används i sammanhang som har med mängder att göra och hon kan räkna upp räkneramsan. Även om det inte finns — och inte heller bör finnas — ett sätt att undervisa i matematik kan inte förskolebarn lämnas ensamma i sitt utforskande och lärande. Matematikundervisningen innebär därför att närma sig barns livsvärld, att försöka förstå hur världen gestaltar sig ur deras perspektiv och därefter försöka vidga barnens förståelse för omvärlden.
Mönster känns igen i barns lek med ord, rörelselekar, skapande i bild och berättelser men också i byggande och konstruktion där inte minst symmetri kan vara ett viktigt inslag. Många situationer i förskolan är matematiska till sitt innehåll dukning, måltider, turtagning och de problem som uppstår kan ofta lösas genom konkreta handlingar, försök och misstag. Ytterligheter som förekommer är uppfattningen att allt man gör i förskolan ses som matematikundervisning respektive att matematik inte är viktigt eller ens möjligt för förskolebarn att lära.
Skapande förskola – Matematik
När barn uppmärksammas på hur mönster byggs upp och kan användas bidrar det till att berika deras lek och deras möjligheter att ta del av andras lek. Men att förstå vad räkneorden betyder och särskilt vad de kan användas till är inte enkelt. Den konkreta situationen behöver matematiseras, det vill säga ses i ljuset av matematik. Detta innebär att varje förskollärare är matematiklärare, vilket kanske känns som en obekväm eller ovanlig beskrivning.
Ibland ställs frågan om barn verkligen måste lära sig matematik redan i förskolan. Matematik med dess former, färger och mönster kan inspirera och väcka barns intresse till skapande. Förskolans styrdokument ger inga specifika svar varken gällande vilket matematikinnehåll som ska inkluderas eller hur matematikundervisningen ska utformas. Matematikundervisningen handlar om att varje barn under sin förskoletid ska få de bästa möjligheterna att utveckla sina matematiska förmågor och färdigheter och möta matematik som är meningsfull utifrån deras perspektiv.
Matematikfärdigheter är viktiga att utveckla tidigt och de flesta barn gör det till synes spontant. Men i varje förskollärares uppdrag ingår att undervisa i matematik, på förskolans villkor. Barn ska under sin förskoletid ska få de bästa möjligheterna att utveckla sina matematiska förmågor och färdigheter och möta meningsfull matematik.